MÄNNISKOR: ”Vi behöver bygga kontinuitet, inte börja om från början varje dag”
Bakom varje schemarad i äldreomsorgen finns människor. Omsorgstagaren som behöver känna sig trygg i sitt eget hem, och timvikarien som kliver in i en ny miljö med höga krav. En ny forskningsstudie sätter ljuset på hur vi kan ge både vikarier, personal och våra äldre en betydligt bättre vardag.
Äldreomsorgen står inför en av sina största utmaningar någonsin. Antalet invånare som är 85 år eller äldre väntas öka kraftigt under kommande år, samtidigt som kommuner över hela landet kämpar med att rekrytera och behålla personal.
I kommunal äldreomsorg utgör tillfällig personal och timvikarier ungefär en femtedel av alla anställda. De är helt avgörande för att verksamheten ska fungera dygnet runt, men förutsättningarna varierar kraftigt.
Kontinuitet framför ständiga nystarter
I en ny studie från Högskolan i Gävle, finansierad av Forte, har forskare intervjuat 16 chefer på olika nivåer inom kommunal äldreomsorg. Budskapet från cheferna ute på golvet är tydligt: nyckeln till en trygg omsorg handlar om relationer och kontinuitet.
– Om samma personer kan återkomma, lära känna verksamheten och bli en del av arbetsgruppen bygger man kompetens och kontinuitet i stället för att börja om från början varje gång, förklarar Tomas Lindmark, universitetslektor i socialt arbete och medförfattare till studien.
En lösning som lyfts fram är fasta vikariepooler öronmärkta för specifika enheter, kombinerat med en ordentlig introduktion. Cheferna i studien betonar också att besluten och rekryteringarna behöver hamna närmare själva verksamheten.
– Äldreomsorg är många olika saker. Det går inte att utgå från att samma bemanningslösning fungerar inom hemtjänsten, på ett äldreboende och i både stad och glesbygd. Besluten behöver komma närmare verksamheten, säger Annika Strömberg, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.
Förändrade behov kräver nya yrkesroller
Behovet hos de äldre har också förändrats snabbt. Idag bor många äldre kvar hemma betydligt längre, vilket gör att de som flyttar till särskilda boenden gör det senare i livet och ofta har mer komplexa vårdbehov.
Det ställer högre krav på kompetens – och forskarna menar att det inte bara handlar om att få in ”fler händer” i omsorgen.
Några av cheferna efterlyser därför helt nya yrkesroller i kommunerna. Genom att till exempel anställa servicepersonal för städ, tvätt och måltidsförberedelser kan värdefull tid frigöras för utbildade undersköterskor och vårdbiträden att fokusera på det rena omsorgsarbetet och det mänskliga mötet.
– Vi behöver fundera över vilka arbetsuppgifter olika yrkesgrupper ska utföra och om nya typer av roller behövs, avslutar Annika Strömberg.
Fakta om studien:
Forskarna intervjuade 16 chefer på fyra organisatoriska nivåer inom kommunal äldreomsorg (både hemtjänst och särskilda boenden). Studien ingår i forskningsprogrammet FlexA FLOC vid Högskolan i Gävle och Uppsala universitet.
Vetenskaplig källa: BMC Health Services Research / Högskolan i Gävle.
